Idag känns foten bättre. Nu kan jag i alla fall gå på den vilket känns mycket skönt! Får så jävla ont i händerna av dom där jävla kryckorna! Det värsta var igår när jag kom till Lisa, och hennes trappor är dubbelt så långa som "vanliga" trappor för att hon har så högt i tak. Så det var en utmaning vill jag lova! Och inatt har kunnat sova jämfört med igår natt. Så nu är det på bättringsvägen, men det kommer nog inte bli nå innebandyträning på några veckor. Som pappa sa, nu börjar rehabiliteringen.