Nu är det bara en dag kvar, och inte ens det! Imorgon vid den här tiden kommer jag bara tänka på vad som gick bra och vad som gick dåligt? Jag kommer att tänka mer negativt än positivt kan jag lova. För det är ju så, imorgon har jag min intervju som jag har gruvat mej för i en vecka nu. Jag har nyss kommit hem från KGF, där jag har intervjutränat med min handläggare. Hon tror på mej till tusen, men varför skulle hon inte göra de liksom? Nej men det känns i alla fall lite bättre nu när jag har "tränat", och jag vet vad jag ska tänka på och ungefär vad jag ska säga. Ja, men önska mej lycka till nu imorrn! Jag vill inte vara arbetslös längre!

So long