Vilken härlig dag! Nu när jag skrev detta kom jag att tänka på Ted Gärdestads låt som heter så. Haha! Nej men idag kan man säga att jag har umgåtts med Fanny hela långa dagen. Fast inte bara henne då förstås, utan också mina andra kära vänner. Allt känns som förr måste jag säga. För att när Fanny bodde här hemma i Sundsvall, så "hängde" vi alltid hos henne. Inte för att hon bor ensam eller så, utan det har alltid varit så. Hur många vi än har varit så har vi alltid resonerat att, finns det hjärte rum finns det stjärte rum. Och just därför känns allt som förr. Fanny har alltid varit den som dragit igång det mesta och allt sånt. Nu kommer det att vara så i ett par veckor, sen vips är det som vanligt igen. Vilka massa funderingar det kom upp nu, men ibland måste man skriva om sånt också.

Imorgon bitti klockan 10 ska jag till min frisör, som förövrigt är min kusin och klippa och färga håret. Jag är less på det långa och less på det blonda. Det känns nästan som att jag skulle kunna ge han fria händer, men så modig är jag inte. Jag vill inte sluta med en kort frisyr och svarthårig. Inte för att det skulle hända, men ändå. Nej jag får bestämma mej hur det blir när jag kommer dit, och Fredrik får säga vad han tycker att jag ska göra också. Jag kanske lägger upp en bild imorgon, det beror på hur nöjd jag blir. Förvänta er inget!!!

So long